2008-10-21

Elteknikföretag som inte satsar på kompetensutveckling kommer att få nöja sig med enklare jobb som ger sämre betalt. Kanske kommer deras anställda inte kallas för elektriker. Vinnarna blir istället de företag som erbjuder spetskompetens, duktiga tekniker och som lär sig att paketera tjänster, sälja och ta bra betalt. Det framtidsscenariot för elteknikbranschen utmålar Jan Siezing, som den 1 december tillträder som ny vd för EIO i Elinstallatörens Rakt-på-sak intervju i senaste numret.

Vad gör dig till en bra ledare för EIO?

– Ur ett branschperspektiv har jag jobbat i alla olika typer av miljöer. Jag har erfarenhet av både det lilla företaget och den stora koncernen – och de olika roller som finns i dem. Jag vet bland annat hur ensamt det kan vara att sitta som vd för ett litet installationsföretag. Och eftersom EIO:s styrelse vill öka organisationens bransch­fokus, så passar uppdraget mig bra. Utveckling, branschfrågor och förändring är mina starka sidor.

Du har varit chef för EUU, Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter, i några år. Vilka erfarenheter tar du med dig därifrån som kan komma till användning i din nya roll?

– Jag har fått en unik inblick i hur EIO:s medlemsföretag resonerar i kompetensfrågor. Vissa branschfrågor hämmar företagen så att de inte i tillräcklig utsträckning kan satsa på kompetensutveckling. Det gäller exempelvis förmågan och vikten av att göra bra affärer och sälja rätt tjänster. Gör man inte det, har man inte heller behov av kompetens. Och satsar man på kompetens men säljer fel tjänster, då tröttnar snart de anställda eftersom de inte tror att kompetens lönar sig. Men det handlar inte enbart om att satsa på rätt utbildningar.

Vad handlar det då om, inställningen?

– Ja, attityder till affärer. Det kan man inte gå på kurs och lära sig men de kan vidareutvecklas. För att lyckas med affärer och bli framgångsrik behövs också rätt rekryteringar och ett bra ledarskap.

Under tiden på EUU genomförde du en ny organisation och nya arbetssätt. Är det något som de anställda på EIO också kan förvänta sig?

– I princip tycker jag att EIO har en bra organisation. Men jag har inte upplevt den inifrån ännu. Och det är inte förrän man gör det som man ser eventuella brister och utvecklingsmöjligheter.

– Jag är däremot rätt övertygad om att EIO:s decentraliserade organisation med distriktskontor och företagsrådgivare runt om i landet är en styrka, som kanske till och med ska förstärkas och utvecklas. För den enskilde medlemmen är det faktiskt det lokala distriktskontoret med dess företagsrådgivare som är EIO.

Du beskrivs som en ganska rastlös person som gärna delegerar och gillar när det går undan. Stämmer det på dig? Vad är du för typ av ledare?

– Jag vet inte vad min typ kallas. Jag undviker att sätta en etikett på mig själv, men jag har en obotlig tro på att folk växer om man ger dem ansvar och befogenheter. Jag har sett fantastiska saker hända med människor när man delegerar. Ibland händer det förstås ingenting, men då får man gå in och stötta för att se vad det beror på. Ofta beror det på en otydlighet när det gäller just befogenheter.

– Sedan stämmer det att jag blir otålig när jag tycker att det går för sakta. I värsta fall tar jag då över. Men det vet jag om, så det försöker jag undvika.

Kommer din otålighet att passa in i EIO, där besluten fattas på demokratisk väg och inte av en enskild ledare eller grupp som i ett företag?

– Man får såklart ha respekt för demokratiprocessen, som kan ta tid ibland. Men det betyder inte att medarbetarna inte kan ha god fart framåt.

En tung fråga: Hur ser du på elteknik­branschens utveckling just nu, vilka är de viktigaste frågorna?

– Nummer ett, att få företagen att tänka mer strategiskt när det gäller kompetensförsörjning. Det gäller att veta hur man ska utveckla de olika rollerna i företaget - och hur nästa rekrytering passar in i den strategin. Om man tänker mer på varför företaget finns till och vilka kunder de ska betjäna får man en bättre möjlighet att paketera tjänster och att ta mer betalt genom att sälja samma sak flera gånger till nya kunder. De som tänker så kommer nog att tillhöra vinnarna i branschen. På motsvarande sätt kommer det med all sannolikhet att finnas aktörer i elteknikbranschen som jobbar med mindre förädlade jobb och också får finna sig i att få sämre betalt.

Som nummer två blir det viktigt att jobba med energifrågorna. Jag brukar använda begreppet energikartläggning. Det innebär att man som installatör kan ta en mer begränsad teknikdel, till exempel koncentrera sig på elanläggningen och hjälpa kunderna att optimera den. Det är ett mycket enklare upplägg, jämfört med en energideklaration som ju också omfattar husets konstruktion, isolering och ventilation.

Som nummer tre finns det mycket att göra när det gäller intelligenta hem. Hela den sidan är egentligen outvecklad av oss. Jag tycker att vi i branschen än så länge har behandlat konsument- och bostadsfrågorna ganska styvmoderligt. Vi för inte fram all den teknik som finns. De konsumenter som är beredda att betala för den senaste tekniken vet ju inte vart de ska vända sig.

– Slutligen behöver vi naturligtvis avtal som går i takt med tiden. Det är en förutsättning för att lyckas med allt det här.

Det har som bekant varit många konflikter i den här branschen de senaste åren. Många elteknikföretagare tycker att det är vårt största problem. Vad kan du som ny vd för EIO göra för att ändra på det?

– Här finns såklart inget generalrecept. Det krävs en ständig dialog och en samsyn kring branschens behov av utveckling. Där är den framtidsstudie som EIO, SEF och EUU gjorde tillsammans ett bra exempel. På vissa håll krävs nog också en förbättrad syn på medarbetarna i företaget. Då menar jag att man bör se de anställda i företaget som ett team med gemensamma mål och försöka komma bort från ”vi och dom”. Om vi skapar fler företag med lugn och harmoni ökar förväntningarna på parterna att komma överens utan att skramla med bössan.

Hur tror du framtidens elektriker ser ut jämfört med idag?

– Kort; en kvinnlig invandrare med spetskompetens. Med det vill jag säga att jag tror på ökad mångfald i bransch-en, både vad det gäller kön och etnisk tillhörighet. Så ser ju Sverige ut idag.

Av Henrik Nygård

Läs hela intervjun i senaste numret av Elinstallatören