2010-06-23

Det råder allmän yra kring eldrivna bilar just nu. Var och varannan biltillverkare visar prototyper på bilmässor världen runt. Men det lär dröja ännu några år innan eldrivna fordon blir vanliga på gatorna.

– Bättre batteriteknik och infrastruktur måste på plats först. Och så borde Sverige, som andra EU-länder ge investeringsstöd som gör det motiverat att ta den högre kostnaden för miljövänligare fordonsteknik, säger Bertil Moldén, vd i organisationen Bil Sweden i månadens Rakt på Sak-intervju.

Bertil Moldén, du är vd i Bil Sweden. Kan du berätta vilka som står bakom organisationen och vad som är organisationens mål och syften?

– Vi har en historia som sträcker sig tillbaka till 1942. Då bildades Bilindustriföreningen som en organisation för svenska företag som producerar, importerar eller säljer bilar. Vår främsta uppgift är att främja förutsättningarna för att göra de här sakerna i Sverige. Alla de fyra svenska bilproducenterna – Saab, Volvo, Scania och Volvo Personvagnar är medlemmar och räknar man in alla medlemsföretagen så kan man konstatera att 99,9 procent av alla bilar som säljs i landet kommer från någon av våra medlemmar.

– Den svenska bilindustrin är viktig för landet. Totalt sysselsätter den idag 110 000 personer. Före finanskrisen var den siffran 150 000. Nedgången har slagit hårt mot branschen, men i USA är det ju ännu värre. Där har 47 bilfabriker fått stängas, medan inte en enda slagits igen i Europa. Många av biltillverkarna finns med som konkurrenter på marknaden för lätta lastbilar, servicebilar och liknande.

Hur viktig är denna "transportbilsmarknad" för den svenska bilbranschen?

– Den är väldigt viktig. Lätta lastbilar svarar normalt för 10 procent av totalmarknaden när det gäller bilförsäljning. Under rekordåret 2008 var andelen större – av 300 000 sålda bilar totalt det året var
48 000 lätta lastbilar.

– Till det ska förstås också läggas alla mindre skåp- och transportbilar som inte är registrerade som lätta lastbilar. Så visst är "transportbilsmarknaden" viktig för de svenska bilföretagen.

– Just nu är det god fart på bilmarknaden i Sverige och det gäller också transportbilssegmentet. När många stora byggprojekt nu dras igång är det också många som beställer nya bilar till företagen.

En transportbil används ju ofta relativt korta körsträckor och står dessutom många gånger still under en stor del av dagen. Det borde göra den idealisk för eldrift. Men bilbranschen verkar tveka här. Varför?

– Det är riktigt att transportbilen har goda förutsättningar för eldrift. Hela utvecklingen på elbilssidan hämmas ju fortfarande av bristen på billiga och bra batterilösningar. I grund och botten använder vi samma batteriteknik idag som för 100 år sedan när vi bygger bilar, så det krävs ett ordentligt tekniksprång innan vi får se elbilar i riktigt stor skala.

– Men för transport- och servicebilen kan en körsträcka på 40 km per laddning räcka väldigt långt. Under dagen står den stilla på arbetsplatsen där den kan laddas och pratar vi om byggbranschen så är ju det en bransch där det alltid finns tillgång till ström på arbetsplatserna.

– Det skapar ju idealiska förutsättningar för eldrift och för elbilar med överkomliga batterikostnader. Ju lägre kapacitet som behövs i batteriet, ju billigare blir det ju.

Det är väl OK att ladda bilarna på bygget, men krävs det inte också laddstolpar på andra håll?

– Jo, det är med elbilar som med alla andra typer av bilar – de kräver en infrastruktur som fungerar, inte bara i Sverige utan också utomlands. Gas­bilarna har hållits tillbaka av bristen på gaspumpar vid mackarna och samma gäller andra miljövänliga alternativ som vätgasbilar, till exempel. Här har el­bilarna den stora fördelen att infrastrukturen är mycket, mycket billigare att lösa. En gaspump kan kosta tre miljoner i investering, en etanolpump 300 000 och en laddstolpe kan gå lös på 3 000 kronor – det är skillnad.

– Ett orosmoln är dock bristen på standard för laddstolparnas eluttag. Lika lite som världen kunnat enas om hur vanliga eluttag ska se ut, lika lite råder enighet om vilken standard som ska gälla för uttagen på laddstolpar och laddstationer. Här måste ansvariga inom industri och teknikstandardisering ta sig i kragen och snabbt komma fram till en internationell lösning.

De miljövänligare alternativen är ju ofta avsevärt dyrare än bilar i standardvariant. För en egen företagare eller ett större installationsbolag är ekonomin lika viktig som för privatpersonen. Vad skulle krävas i form av politiska styr­medel för att driva på en utveckling mot mer miljövänliga transportbilar, som elbilar till exempel?

– Vi på Bil Sweden arbetar hela tiden för att få regering och myndigheter att inse behovet av statligt stöd för att göra det lättare att investera i miljövänligare bilar. Inom EU är det vanligt med bidrag på 70-75 tusen kronor till elbilar och det är faktiskt bara Sverige och Finland som inte ger det stödet. Vi vill förstås ha en ändring här, för även om det dröjer några år innan elbilar finns att tillgå i stora volymer så är bidraget ändå en positiv signal till marknaden.

– Sedan vill vi också att man ändrar principerna för beräkningen av förmånsvärden när det gäller tjänstebilar så att den som väljer en miljövänligare bil blir skattad med utgångspunkt från vad motsvarande bil med bensinmotor kostar. Köper du en elbil för 400 000 kronor som du hade kunnat få för 200 000 utan elmotor så bör det vara det lägre priset som förmånsvärdet beräknas på, minus en miljörabatt om minst 40 procent, tycker vi.

När tror du att elbilen har fått sitt verkliga genombrott som företagsbil – om den nu någonsin kommer att få det?

– Jag tror genombrottet kommer om fem år. Då borde tekniken vara mogen och kostnaderna för batterierna ha utvecklats på samma sätt som priset på platt-TV har förändrats de senaste åren.

Text: Lars-Göran Hedin

Läs hela intervjun i senaste numret av Elinstallatören.