2010-05-25

Det finns massor att göra för att spara energi i svenska bostäder och andra lokaler. Men det behövs tydliga lösningar för att få fart på efterfrågan på energieffektiviserande åtgärder. Det menar Mattias Törnell, projektledare på Energimyndigheten.

– Landets elinstallatörer är en grupp som borde kunna spela en aktiv roll för att ta fram tydliga koncept på hur olika energieffektiviserande åtgärder kan utföras.

Hur ser Energimyndigheten generellt på energieffektivisering i det befintliga fastighetsbeståndet?

– Vi verkar för en effektivare energianvändning utan hänsyn till vilken energikälla man hämtar energin ifrån. Så det är klart att vi är positiva till att fastighetsbeståndet i vårt land blir energieffektivare. Hur man värmer upp huset kan ju förändras över tiden, men i grunden gäller förstås att ett välbyggt hus använder mindre energi. Därför är vi inblandade i en mängd olika projekt och program för att ta fram energieffektivare byggnadsmetoder. Finns det något område där potentialen eller, om man så vill, behoven är särskilt stora?

– I det så kallade ‘STIL2-projektet’ har vi på Energimyndigheten inventerat elanvändningen i lokaler. Projektet visar på att det finns en stor besparingspotential för belysning och ventilation – den kan beräknas till cirka 2,2-2,5 TWh, vilket motsvarar så mycket som 30 procent av elförbrukningen i kontor, skolor, vårdbyggnader och idrottslokaler.

– Våra beräkningar visar att en investering på 50 miljoner kronor i Sveriges idrottsanläggningar skulle innebära en besparing på 100 miljoner per år.

Hur skiljer ni mellan de båda begreppen "byggnadens energiprestanda" och "verksamhetsförbrukning" – och var tror ni att möjligheten är störst att effektivisera?

– Vi brukar prata om byggnadens energianvändning kontra verksamhets­energi. Båda är lika viktiga för oss, men traditionellt har vi fokuserat mest på själva byggnaden. När vi till exempel talar om att man kan spara 50 procent av energianvändningen i miljonprogrammets bostäder så inbegriper vi båda typerna av användning.

– Ett annat sätt att se på saken är att skilja mellan de tekniska åtgärder som kan sättas in för att spara energi och de beteendeförändringar som krävs för att göra det. Båda de här faktorerna är lika viktiga, menar jag.

Om vi först håller oss till det här med fastighetens energiprestanda - hur ser reglerna ut där idag, vid nybyggnation?

– Reglerna sätts ju av en annan myndighet, det vill säga Boverket. Idag gäller att nybyggnationen ska klara en energiförbrukning på 110 kWh per kvadratmeter och år. Då ingår värme, varmvatten och fastighetsel i den siffran, som vi inom Energimyndigheten betraktar som ett minimikrav. – 110 kWh är inget särskilt utmanande mål utan långt över vad som numera ofta förekommer i nya byggprojekt. Vi stödjer till exempel program som stimulerar byggandet av lågenergihus som drar 40 kWh per kvadratmeter och år.

Vad gäller när man bygger om en byggnad - ställs det energikrav då också?

– Idag finns inga energikrav i samband med ombyggnation, men det pågår arbete med att ta fram sådana. Också här är det Boverket som är ansvarigt. Från vår sida poängterar vi gärna att en ombyggnation alltid är ett gyllene tillfälle att också se över en byggnads energieffektivitet.

Har myndigheten någon uppfattning om vilken potential som finns här och om hur stor i så fall marknaden för att genomföra effektiviserande åtgärder kan vara?

– Energieffektiviseringsutredningen visade att potentialen är stor, så det talar ju för att marknaden för åtgärder också är det. Själv tror jag att det är viktigt att göra det enkelt för kunderna att genomföra effektiviserande åtgärder, till exempel genom att ta fram standardiserade sätt att räkna fram livscykelkostnaden för en energiinvestering.

– Säkert kan elinstallatörer och andra också göra en viktig insats genom att introducera koncept för färdiga energieffektiviseringslösningar. Att helt enkelt förpacka den här typen av åtgärder på ett sätt som gör det lätt att förstå vad det är som bör göras och vilken besparing man kan uppnå - i relation till kostnaden.

Om nu potentialen är så stor - vad tror du då krävs för att få fastighetsägare att satsa resurser på att göra sina fastigheter energieffektivare?

– Förutom det här med koncept och paketerade lösningar så gäller det förstås också att de lösningar man tar fram är lätta att förstå och använda och att det är lätt att se vilka mervärden de erbjuder.

Slutligen, vilken roll tror du att landets elinstallatörer kan spela i arbetet med att minska energianvändningen i det svenska samhället?

– Jag återkommer till det här med hur man presenterar energieffektiviserande lösningar för kunderna. Där kan säkert elinstallatörerna vara med och spela en aktiv roll. Kanske borde man söka samarbete med sådana organisationer som HSB och Riksbyggen – som förvaltar stora fastighetsbestånd på bostadsrättssidan.

Lars-Göran Hedin

Läs hela intervjun i senaste numret av Elinstallatören.