2010-02-23

Han är förmodligen världens första doktor i Smarta Hem. Greger Sandström har forskat och doktorerat om det som många talar om idag i elteknikbranschen – smart teknik som gör boendet bekvämare och billigare.

Frågar du honom om vad som krävs för att sådan teknik ska slå igenom så behöver du inte vänta på svaret.

– Tillgänglighet och tillförlitlighet, det är nyckelorden, säger Greger Sandström i månadens Rakt på Sak i Elinstallatören.

”Smarta hem” är det område som du forskat och doktorerat inom. Hur definierar du det begreppet?

– Ett smart hem är för mig ett hem som har någon form av buss-system eller nätverk installerat i syfte att göra boendet enklare, bekvämare och tryggare. Det finns olika tjänster tillgängliga och hemmet har utrustats med olika produkter som gör de tjänsterna möjliga. Exakt vilken teknik man ska välja beror mycket på vad man är ute efter. Det finns många olika lösningar att välja mellan och alla har sina för- och nackdelar.

Tycker du att utbudet av lösningar är för stort, att det finns för mycket att välja mellan, för många standarder att följa?

– Ja, det är synd att man inte kunnat enas i högre grad och samlas kring en gemensam standard. Kommer vi inte dit så blir det också fortsätt väldigt svårt för en fastighetsägare att fatta investeringsbeslut. I valet mellan olika alternativ och osäkerheten om vilket som är mest framtidssäkert kanske man väljer att inte investera alls.

– Det här gäller speciellt i flerfamiljshus. I småhus är det avsevärt enklare. För mig har där KNX idag blivit det givna valet.

Du har studerat hur de boende i två bostadsrättföreningar och ett villaområde använder sig av ”Smarta hem”-funktioner. Vad är det som du fokuserat på i dina studier och vad hoppades du få för typ av resultat?

– Jag har fokuserat på hur de boende använder sig av de funktioner som står till buds och hur de upplever att dessa har förändrat deras liv och deras boende. När jag startade mitt arbete hade jag inga särskilda förväntningar på utfallet, utan istället ville jag ge mig in i det här med så öppna ögon som möjligt.

– Början av studien handlade om att studera vilka funktioner av de som erbjöds som folk verkligen ville ha, och vilka de ansåg sig kunna vara utan. Jag intervjuade därför de boende innan de flyttade in för att se vilka förväntningar de hade på Smarta Hem-tjänsterna. Efter ett par månader kom jag tillbaka för att stämma av deras erfarenheter så långt och sedan upprepades den delen ett par år senare. På så vis kunde jag se hur attityden till funktionerna förändrades över tiden.

Tycker du att du kunnat se en enhetlig bild av hur folk använder de möjligheter som den nya tekniken erbjuder dem?

– Det var två faktorer som snabbt utkristalliserade sig som väldigt avgörande för hur man såg på de olika tjänsterna, särskilt när jag kom tillbaka och ställde frågor ett par år efter inflyttningen: Tillgänglighet och tillit.

– Avgörande för tillgängligheten var vilket gränssnitt som användes för att utnyttja tjänsterna. I brf Vallgossen använde man en bärbar dator för att komma åt tjänsterna och det skapade en slags tröskel för användaren som gjorde att där var det egentligen bara tvättstugebokningen som var allmänt använd. Övriga funktioner som erbjöds via den bärbara datorn upplevdes som ganska ointressanta.

– I brf Ringblomman hade man istället en pekskärm på väggen som användes både för att styra olika funktioner och som informationsbärare. Den användes dagligen. Man kollade väder, temperatur, vad klockan var och sådant och så kunde man enkelt kolla energiförbrukning och andra data. Bokningssystemet kom man också åt via pekskärmen och så användes den som bildskärm till den kamera som finns vid porttelefonen.

– Den högre användningsfrekvensen hos de boende i Ringblomman visar tydligt att tillgängligheten är avgörande för hur man upplever nyttan med Smarta Hem-lösningar.

Men hur var det med tilliten då – den andra faktorn du nämnde?

– Jo där var det så att i Ringblomman hade man inledningsvis en hel del krångel med passersystemet. Det ledde till att de boende där inte gillade de funktioner som hängde samman med det. I Vallgossen, där passersystemet – som för övrigt var av samma typ och fabrikat som i Ringblomman – fungerade väldigt bra redan från första dagen, var bilden en helt annan.

Samma sak gällde energimätningen. Den fungerade i Ringblomman från start, men inte i Vallgossen, där man hade lite krångel i början. När det väl kom igång i den föreningen så var tilliten redan raserad. Alltså användes den funktionen mycket mindre där än i den förening där allt fungerade från start.

Vilka funktioner är det som de boende uppskattat allra mest?

– Det är funktioner som har en stark koppling till trygghet och säkerhet, liksom funktioner som påverkar den egna bekvämligheten. Tvättstugebokning är ett bra exempel på det senare. Här hade man en funktion som innebar att när tvättmaskinen var klar i tvättstugan så löd en signal i terminalen – det var väldigt uppskattat bland alla de boende.

När det gäller trygghet och säkerhet så tyckte de intervjuade att det var toppen att alltid veta att personer de stötte på i lokalerna verkligen hade legitimt tillträde till dem. De hade därför en väldigt positiv attityd till den passerkontroll som ingick som del i Smarta Hem-konceptet.

Och vilka funktioner var det som man inte hade så stort intresse av?

– En del små enkla tjänster i gränssnittet. Där fanns en inköpslista som kunde sändas till den egna mobilen, till exempel. Den var inte särskilt mycket använd och samma gällde faktiskt också energimätningen, men min undersökning slutfördes långt innan dagens klimatdebatt, så kanske är intresset för att mäta energin avsevärt högre idag.

Text: Lars-Göran Hedin

Läs hela intervjun i senaste numret av Elinstallatören.