2010-01-28

I och med att EIO och Elektrikerna på torsdagsförmiddagen träffades och bytte avtalskrav, har startskottet gått för förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal.
Mot bakgrund av avtalsrörelsen har Elinstallatören också ställt ett antal frågor om framtiden till EIO:s vd Jan Siezing och Elektrikernas ordförande Jonas Wallin. Och det visar sig att, när det gäller framtidsfrågorna, så finns det en samsyn i många frågor. Ta del av parterna kravlistor och läs hela rakt-på-sak-intervjun här nedan.

Läs parternas respektive kravlistor på EIO:s sida "Avtal 2010" genom att klicka på den här länken.

Här följer ett utdrag ur Elinstallatörens rakt-på-sak-intervju:

Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna för elteknikbranschen?

Jan Siezing:

– Den absolut viktigaste är vi får rätt kompetens i branschen. Och då kan man förstås fråga sig, vad är rätt kompetens? Svaret hänger så klart ihop med de tjänster som företagen erbjuder.
När vi går från en elinstallationsbransch till en elteknikbransch, och dessutom fokuserar på kundnytta, behöver vi fler roller på företagen.
I framtiden kommer företagen inte bara behöva elektriker utan kanske en rad tekniker inom andra områden som tele och data.
Dessutom behövs förmodligen fler kvalificerade projektledare och säljare. Rekrytering av nya kompetenser blir en nyckelfråga.

Jonas Wallin:

– Först och främst behöver vi i branschen hjälpas åt att påverka politiker och närings­livet att göra investeringar i energismarta och miljövänliga lösningar. Det finns en jättestor marknad inom miljonprogrammens bostadsområden, offentliga byggnader och industrier. I synnerhet i en lågkonjunktur bör den här typen av projekt fungera som lokomotiv. Många pratar om jobb i energisektorn, men det görs väldigt lite. Vi i branschen har där ett ansvar i att visa på de energismarta alternativ som vi redan idag kan leverera.

Sedan delar jag EIO:s uppfattning när det gäller vikten av att certifiera och standardisera den fiberbaserade infrastrukturen i landet. De elektroniska motorvägarna har ju blivit ryggraden i vårt kommunikationssamhälle. Det är oerhört märkligt att vem som helst, utan krav på dokumenterad utbildning, får jobba i dessa system.

Vidare borde vi också kunna satsa på att bli stora leverantörer av ny och modern utomhusbelysning. Här finns ju massor att göra genom den nya LED-tekniken.

Genom dessa satsningar tror jag att vi skulle kunna fördubbla branschens omsättning. Men för att klara det krävs välutbildade elektriker och företagare. Den fjärde framtidsfrågan som jag vill ta upp är därför behovet av en kompetenshöjning i branschen. En elektriker ska vara i teknikens framkant.

Hur ser framtidens elektriker ut?

Jan Siezing:

– Det handlar som sagt inte om att morgondagens elektriker ska kunna allt inom el, tele, data, säkerhet, belysning och automation. Det vore orimligt. Men dagens kollektivavtal är inte heller anpassat för en situation där elteknikföretagen har en rad olika kompetenser i företaget. Det är inte säkert att alla nya uppgifter innebär att man måste ha gått elprogrammet för att utföra arbetet. Nu, när vi står inför ett nytt kollektivavtal, måste vi tänka på dessa nya yrkesgrupper och anpassa avtalet efter det. Vi vill underlätta för företagen att anställa och, i svåra tider som nu, behålla rätt kompetens.

Framtidens elektriker måste också vara mycket mer lösningsorienterad. Det handlar inte om att dra en kabel från A till B utan om att lösa ett problem åt kunden, och komma med idéer kring saker som kunden inte ens har tänkt på och insett värdet av.

Jonas Wallin:

– Det kommer fortsätta att vara en stolt, trygg och välutbildad person. Genom att vara trygg i sin arbetsroll blir man också mer flexibel, man kan snabbare ställa om till nya affärsområden och tekniker.

Men för att få fram dessa välutbildade elektriker krävs att elteknikföretagen har en närmare relation till gymnasieskolan. Företagen behöver kanske också ändra sina organisationer och jobba mer i team, mer projektorienterat. På så vis får anställda med olika roller bättre förutsättningar att samarbeta och alla tar ett gemensamt ansvar.

Framtidens elektriker blir säkert mer specialiserad än i dag, men det kommer inte vara en specialisering från noll upp till toppkompetens. Kompetensen för alla måste breddas så att vi som bransch hamnar högre upp i näringskedjan.

Jag tror inte på att vi ska skapa enklare yrkesroller genom att vissa anställda till exempelvis bara drar kabel. Det är inte bra, varken ur produktions- eller yrkessynpunkt. Ofta blir det fel och arbetet får göras om till en högre kostnad, och dessutom hör det ju till en elektrikers yrkeskunnande att kunna dra bra kabelvägar.

Avslutningsvis tycker jag att det är en skam att vi har så få kvinnor och invandrare i branschen. Det hoppas jag blir annorlunda framöver.

Hur kan vi höja branschens status så att elektriker ses som breda teknikleverantörer och inte som kabeldragare?

Jan Siezing:

– Vi har nog visserligen passerat epitetet kabeldragare. Men annars gäller det att fokusera på kundnyttan och visa att ett elteknikföretag kan erbjuda en mängd olika kompetenser. Jag skulle därför vilja säga att det är branschens status som ska höjas och inte enbart elektrikernas. Det ger i förlängningen en höjd status för alla som jobbar i branschen.

Här kan man lyfta fram målarbranschen som ett bra exempel. De har genom ett målmedvetet arbete och tv-program som Roomservice lyckats lyfta hela branschen. Idag finns det målare som betraktas som inredare, de skapar en innemiljö. Sedan finns så klart den gamla typens målare med låg status kvar, de som kommer med en hink och målar en vägg. Omsatt till vår bransch skulle motsvarigheterna vara företag som drar en kabel och företag som kommer med lösningar åt sina kunder. Men då behövs också ett system som premierar de anställda som kommer med dessa lösningar.

Jonas Wallin:

– När det gäller ordet kabeldragare så är det vi själva i branschen som myntat det. I samhället ser man nog en elektriker som en professionell person. Det finns naturligtvis flera delar i hur man ändrar synen på vårt yrke. Vissa är väldigt enkla. Om jag som elektriker exempelvis kommer med skitiga blåställskläder, en sunkig firmabil och en verktygslåda i plåt till kunden, kommer jag inte ses som teknikspecialist. Om jag däremot kommer i skjorta och med portfölj blir intrycket genast ett annat.

Vi behöver helt enkelt höja svansföringen och självförtroendet. Vi ska förmedla bilden av att det vi gör kräver specialistkompetens, vem som helst ska inte kunna göra det jobbet. Många före­tag lever idag ganska gott på att göra traditionella elinstallationer. Därmed finns inget intresse av att börja jobba med ny teknik. Vi måste bli bättre på att identifiera nya affärsområden, våga släppa vissa gamla saker och satsa på nya. Här tycker jag att EIO, som branschorganisation, och dess medlemmar har huvudansvaret när det gäller att visa vägen.

Rent konkret borde vi peka på vad vi kan uppnå med den nya tekniken. Istället för lysdioder och watt borde vi tala om upplevelser, färger och säkerhet. Det skulle nog också locka nya yrkesgrupper till vår bransch.

Vilken är din vision om var branschen befinner sig om fem år?

Jan Siezing:

– Om jag börjar med att titta fem år bakåt och den framtidsstudie som vi gjorde 2006, så ser jag att mycket av det som vi pekade på då också är de områden som har vuxit mest, till exempel energieffektivisering och integrerade system. Den här utvecklingen kommer säkert att fortsätta, och den lär ta rejält med fart när konjunkturen vänder. Energieffektivisering kommer bli ett ännu större område än vad vi trodde för några år sedan.

Det är nog också dags för en ny framtidsstudie. Men den här gången tycker jag att den ska vara mer konsekvensbaserad. Vi i branschen behöver rannsaka oss själva för att anpassa oss till den utveckling vi ser.

Jonas Wallin:

– Jag ser två olika scenarior framför mig, ett ljust och ett mörkt. I det förstnämnda så blir vi det moderna föredöme som jag talat om, en bransch som är teknikkunnig, mersäljande och med nya kompetenser inom företagen. De anställda trivs, är hyfsat nöjda med lön och arbetsförmåner, och kan jobba i branschen hela sitt liv. Jag ser hellre att befintliga företag växer och utvecklas än att nya startas upp.

I det mörka scenariot är vi kvar där vi är nu. Vi satsar inte på ny teknik och utvecklar inte företagens personal. Istället försöker vi få ut så mycket som möjligt av det vi har idag. Vi hyr in kompetens istället för att anställa. Det här tror jag är ett väldigt kortsiktigt tänk. På sikt kommer utländska företag att stjäla bit för bit av vår bransch som kommer att dö sotdöden. Men jag hoppas och tror så klart på den ljusa bilden.

Text: Henrik Nygård

Läs hela artikeln i senaste numret av Elinstallatören