2008-01-29

Reine Fredengrener, ”Electrical Champion” på ABB Service och vinnare av Elsäkerhetspriset 2007, tycker inte att elteknikbranschen lägger tillräcklig vikt vid elsäkerhetsfrågorna. Han är särskilt oroad över att många som är inblandade i en elolycka struntar i att anmäla det. Det berättar han i Elinstallatörens första Rakt-på-sak intervju på det nya året.

Vad betyder elsäkerhet för dig?

– Att företaget genomför ett systematiskt arbete, som kombineras med rätt attityder och beteenden hos de anställda.

Vad är det för attityder och beteenden du syftar på?

– Det krävs att vi tar bort de nedärvda beteenden som finns och som gör att man inte tar faran på allvar. Den som gör en installation tänker kanske: ”Det här har gått bra så många gånger tidigare, så det lär det göra nu också”.

I sådana fall spelar det ingen roll hur stabilt regelverket är.

– En annan del av elsäkerhetsarbetet är att vi, när det gäller krafttekniker, har förlorat en hel generation. Vi har ett glapp mellan dem som är över 55 och dem som är på väg in i arbetslivet nu. På 1970- och 1980-talen försvann en hel generation som idag sysslar med datorer. Det är inte helt säkert att de äldre på arbetsmarknaden har rätt beteenden och attityder inom elsäkerhet. Och de yngre är visserligen välutbil­dade men de har ingen praktik.

Vad tycker du är det viktigaste området inom elsäkerhet just nu?

– Tittar man på statistiken så ser man att en mycket stor andel tillbud och olyckor beror på att man låtit bli att göra en spänningslöshetskontroll. Istället förlitar man sig på administrativa strukturer.

– Misslyckade mätningar är också en vanlig anledning till olyckor. Det kan exempelvis ha använts felaktiga mät­sladdar eller för långa mätspetsar, vilket medför en större risk för kortslutningar. Här är det återigen fråga om felaktiga attityder och beteenden.

Det var en ljusbågsolycka 2003 på Holmens Bruk, Braviken, som blev en väckar­klocka för dig, har du berättat. Vad var det som hände den där dagen som fick en sådan avgörande betydelse för dig?

– Det som hände var att en av våra serviceingenjörer skulle göra ett ar­bete i ett lågspänningsställverk. Ursprungligen skulle han göra en mindre kontroll. Men det utvecklades till ett större jobb. Under arbetets gång lossnade sedan en flaga silveroxid, som singlade in bland skenorna och åstadkom en kortslutning. I nästa sekund stod mannen mitt i en ljusbåge. Det ledde till 30-procentiga brännskador, en långvarig sjukhusvistelse och en väldigt jobbig rehabilitering. Han saknade flamskyddskläder. De låg kvar i bilen eftersom han ”bara” skulle göra en liten kontroll.

– Och så här det ju ofta vid servicejobb; det är oklart vad arbetet egentligen innebär. Det kan börja med en felsökning ute i en motor och sluta inne i ställverket. Förbereder man sig inte ordentligt genom att välja rätt kläder och utrustning så ökar risken för att man skadas i en olycka. Det är inte många som avbryter jobbet för att byta om till flamskyddskläder.

Vad hände efter olyckan?

– Inom företaget bildade vi en grupp av behöriga installatörer som fick till uppgift att driva elsäkerhetsfrågorna. En djup analys av olyckan ledde fram till ett handlingsprogram, innehållande bland annat utbildning, rätt kläder och tydliga instruktioner.

Du har den ovanliga titeln ”Electrical Champion” inom ABB. Vad betyder det i praktiken?

– Det betyder att jag är elspecialist och att jag i elsäkerhetsfrågor representerar ABB Sverige internationellt.

Hur jobbar ni konkret med elsäkerhetsfrågorna inom ABB?

– Just nu handlar det mycket om utbildning. Det handlingsprogram som blev följden av olyckan i Bravikens pappersbruk ledde i sin tur fram till en elsäkerhetsutbildning. Tillsammans med STF Ingenjörsutbildningar har vi hittills utbildat cirka 900 av 1100 personer inom ABB Sverige. I utbildningen ingår bland annat frågor om rätt kläder, verktyg och mätinstrument. Målgruppen är anställda som jobbar på fältet och som utsätts för elektriska risker samt personal i produktionen, i synnerhet de som sysslar med prov­rumsaktiviteter.

Är det något av det arbete ni lagt ner inom ABB som andra företag i branschen kan dra nytta av?

– Ja, det systematiska upplägg som vi tillämpade efter olyckan i pappersbruket kan mycket väl användas av andra företag i exempelvis industrin eller servicesektorn.

Henrik Nygård

Läs hela intervjun i senaste numret av Elinstallatören.