2009-05-19

Tre kritiska lärare på Lerums gymnasium: Bo Johansson, Tekin Henriksson och Jan Andersson. De känner oro för att deras elever får arbeta under spänning på APU:n.

Det sitter tolv tredjeklassare i salen på Lerums gymnasium, efter en snabb handuppräckning står det klart att tio av dem har jobbat med spänning på under sin APU. Flera elever vittnar om att de blev tillsagda av sin handledare att arbeta trots att spänningen var på.

– Första gången jag skulle koppla in ett vägguttag var det spänning på, jag fick mig en körare och ryckte undan handen. Jag fick skitont och det stack i kroppen. Hela kroppen! Sen skrattade chefen åt det, berättar en 18-årig elev.

Samma elev höll vid ett annat tillfälle på att riva och hade själv följt bokens regler, sett till att spänningen var av i centralen… Men då slog andra på när han arbetade. Följden kunde ha blivit katastrofal.

18-åringen tycker att det är obehagligt att praktikanter uppmanas att arbeta med spänning och för hans egen del gav det en väldigt jobbig sits, med tråkiga följder.

– Man vill inte säga till. Man vill ha alla chanser att få jobb. Man vill att de ska gilla en. Men nu i efterhand vill jag inte jobba där.

Tillsagd

Hans klasskamrat är 19 år och beskriver det som en ren slump att han inte fått en stöt under sin tid ute. På två av 19-åringens tre APU-platser fick han arbeta med spänning på, han blev tillsagd att göra det.

– De sa ’Här är det ström på – du får akta dig!’

Vid några tillfällen under veckorna på praktik sa 19-åringen ifrån, det gav varierande resultat.

– Ibland bröt de, andra gånger hade montörerna en överlägsen attityd. Tyckte att ’det är ju bara att göra’. Vi lär oss hur det ska vara, vad som är rätt, då tycker jag att branschen ska följa det. Den här diskussionen ska inte ens behöva tas. Det är så lågt!

”Det är ju skrämmande”

Bilden klarnade när tre lärare vid Lerums gymnasiums elprogram samlade eleverna efter deras APU, de frågade runt och det visade sig att över hälften hade arbetat med spänning på.

Flera hade fått stötar under arbetet. Inte enbart treor utan även 16–åringarna i ettan råkade ut för samma attityd. En av ettorna berättar att han ifrågasatte handledaren.

– Jag undrade varför vi inte ska säkra, men han sa att det inte behövdes!

Tekin Henriksson är en av lärarna. Han har jobbat på skolan i snart ett decennium och när han lyssnar på elevens berättelse är det jobbigt för honom. Han ser brydd och plågad ut, det är ju en av hans killar.

– Det är ju skrämmande. Grabben hade inte kommit långt i sin utbildning men ifrågasatte agerandet trots allt. Det är starkt i sig, men som elev ska man inte behöva ha kuraget att säga nej!

Lärarkollegan Bo Johansson håller med. Bo är minst sagt förvånad. Även om han är fullt medveten om att det finns folk i branschen som gör så här, tycker han att det under inga omständigheter ska läras ut till eleverna.

– Det är bedrövligt! En ren slump att ingen har dött, säger Bo.

Bestört över utbredningen

– Branschen har skrivit under på säkerheten, men sen skiter ju folk i det, säger Tekin.

Den tredje läraren på skolan, Jan Andersson, är bestört över utbredningen bland företagen och beskriver situationen som mycket svår. Dels för skolans egen tandlöshet och dels på grund av utbredningen.

Jan menar att skolan står i en stark beroendeställning till företagen och att det därmed är svårt att ställa ultimatum. Att säga ifrån är i dagsläget inget alternativ.

– Det är ett gigantiskt problem med att bara få APU-platser till alla eleverna. Ringer jag då upp företag och säger att de inte får praktikanter om de inte bryter spänning – då tackar de så mycket. Det är ohållbart för oss, det funkar inte!

”Inga änglar”

Men att eleverna tvingas jobba med spänning på är inte nytt. Lärarna på skolan ger bilden av att detta har pågått i flera år och att missförhållandet återfinns på flera företag. Inte bara hos något enstaka företag, trots att bransch­en arbetar för att stävja bete­endet. Så vad får praktikanterna för svar när de undrar varför de ska jobba osäkert?

– De säger att de inte kan stänga av för kundens skull, att det kostar för mycket pengar, tar för mycket tid och att kundernas processer inte får avbrytas för lite service.

Inställningen om att en stöt hör till arbetet förekommer på många håll, och den är knappast ny. Lärarna menar att branschen må ha skrivit under på dagens säkerhetstänkande, men den har inte tagit det till sig. Det betyder i sin tur att om kulturen bland elektrikerna skiljer sig från skolans linje, blir det svårt att få till en förändring. Lärarna vill i första hand lyfta frågan för att skapa en diskussion om läget och påstår sig knappast själva vara några änglar. Tekin erkänner därför utan omsvep att han själv jobbat på ett mindre önskvärt vis förr i tiden.

– Visst, jag valde att arbeta med spänning på när jag var ute i arbetslivet för en massa år sen. Men hade jag praktikanter fick de inte göra det!

Henrik Hjelmberg

EIO:s experter starkt kritiska

Att elever tvingas arbeta med spänning på under APU gör inte EIO:s experter förvånade, men deras reaktion är stark. Ulf Pettersson, som ansvarar för utbildningsfrågor i organisationen, är upprörd.

– Det är ju inte klokt, fullständigt vansinnigt!

Med sitt ansvar för skolfrågor inom EIO berörs Ulf Pettersson, bilden, illa av frågan, även om arbetssättet inte är nytt för honom.

– Det finns tillräckligt med tokiga elektriker idag som tycker att man behöver en stöt i veckan. Det behöver vi inga fler, man blir bara less. Nej, ska de ta livet av lärlingarna får vi väl hålla kvar allihop i skolan.

Nu visar det sig att eleverna vid Lerums gymnasium inte är ensamma om att få arbeta med spänning på under sin APU. Efter en rundringning av Elinstallatören står det klart att elever från flera skolor i landet arbetat med spänning på.

– Eleverna tror ju att det här är rätt, det ska de inte tro! De ska inte acceptera detta.

Dålig återkoppling efter praktik

Rundringningen bekräftar dock inte bilden av att handledare beordrar arbete under spänning, men att flera elever har fått stötar under sin praktiktid är ett faktum – det medges på flera ställen.

Samtidigt som det bekräftas att elever tvingas arbeta med spänning på i flera fall kan mörkertalet vara stort. Det visar sig nämligen att få av skolorna frågar eleverna specifikt om de arbetat med spänning när de återvänder från sin tid på APU. Ofta lägger skolorna mycket arbete vid att informera och utbilda inför APU-tiden, men sällan finns det återkoppling och kontroll av hur eleverna arbetat när de kommer tillbaka.

Statistik från Elsäkerhetsverket pekar på att 85 procent av olyckorna i branschen beror på arbetsrelaterade fel. Detta trots att alla enligt reglerna ska bryta, kontrollera, låsa och skylta. Frågor om elsäkerhet i stort ligger Tord Martinsen på EIO varmt om hjärtat, när det visar sig att reglerna inte följs för praktikanternas räkning blir han bestört.

– Det tycker jag är hemskt. Fruktansvärt. Att elever kommer ut och får lära sig detta måste man sätta stopp för, säger Tord.

Men Tord konstaterar att han inte på något sätt är blåögd, det finns en del som jobbar såhär, men att lärlingarna skulle få denna typ av behandling är han inte bekväm med.

– Det är ju som att köpa en lott. Vin­na eller försvinna. Vi ska ha nya yrkesmän, lär vi dem hur de tar livet av sig så får vi inga! Jag blir bara chockad.